Åt helvete.
Hej hallå i lingonskogen (som nu är snötäckt, på sina håll. Och utan lingon).
Ikväll har jag bevakat ett litet musikevenemang i en frikyrka. Det var över förväntan trevligt och varmt.
Jag trivdes som en fisk otrivs i en varm ugn. Antar jag. Dålig liknelse, men ni förstår nog vad jag kan tänkas mena.
Men jag grämer mig över en sak. Bilderna jag tog. Jag har nog sänkt fotografyrket till en nivå ingen trodde fanns innan mitt jobb. Jag vet mycket väl att blir det dåliga bilder kan man bara skylla på fotografen, inte kameran. Men ärligt talat, det var en sugig kamera. Kan man skriva sugig, finns den böjningen, egenligen?
Nåja, skriver jag en bra text så ordnar det sig. Eller så försöker jag bara lura mig själv.
Kunde jag bitchslappa mig själv skulle jag göra det nu. Hårt. Jättehårt. Jättejättehårt.
Men jag vill ge en eloge till alla sköna band som var där, det var ett fint arrangemang. De slog tydligen publikrekord också. Billie the Vision and the Dancers var headline. De rockade fint.
Fan, jävla kamera. Vore inte internet ett vardagsrum, utan istället en mörk källare, skulle jag harva ur mig flertalet grova förolämpningar mot kameran i synnerhet, och mig själv i allmänhet.
Men nu borde jag sova.
Hörs vi inte mer så beror det på att jag är tillfångatagen av svenska fotografers organisation eller vad den nu kan tänkas heta, den grupp som kommer mordhota mig mer än lovligt.
Tack.
Ikväll har jag bevakat ett litet musikevenemang i en frikyrka. Det var över förväntan trevligt och varmt.
Jag trivdes som en fisk otrivs i en varm ugn. Antar jag. Dålig liknelse, men ni förstår nog vad jag kan tänkas mena.
Men jag grämer mig över en sak. Bilderna jag tog. Jag har nog sänkt fotografyrket till en nivå ingen trodde fanns innan mitt jobb. Jag vet mycket väl att blir det dåliga bilder kan man bara skylla på fotografen, inte kameran. Men ärligt talat, det var en sugig kamera. Kan man skriva sugig, finns den böjningen, egenligen?
Nåja, skriver jag en bra text så ordnar det sig. Eller så försöker jag bara lura mig själv.
Kunde jag bitchslappa mig själv skulle jag göra det nu. Hårt. Jättehårt. Jättejättehårt.
Men jag vill ge en eloge till alla sköna band som var där, det var ett fint arrangemang. De slog tydligen publikrekord också. Billie the Vision and the Dancers var headline. De rockade fint.
Fan, jävla kamera. Vore inte internet ett vardagsrum, utan istället en mörk källare, skulle jag harva ur mig flertalet grova förolämpningar mot kameran i synnerhet, och mig själv i allmänhet.
Men nu borde jag sova.
Hörs vi inte mer så beror det på att jag är tillfångatagen av svenska fotografers organisation eller vad den nu kan tänkas heta, den grupp som kommer mordhota mig mer än lovligt.
Tack.
Kommentarer
Trackback