Lite Aj. Och så.

Aj.

Helst plötsligt, utan för varning, började mitt knä ömma igen.
Jag vet inte vad jag gjort. Det känns inte så bra. Kanske kan det gå över om jag sover.
Det känns nästan som om nån slagit ett järnrör över knäet.

Aj.

Men hellre nu än när planet lyfter till Moskva.
Planer finns på att byta 3500-bäddshotellet mot vandrarhem, för det är billigare.
Ja, det är billigare. Men vart är charmen med att bo på vandrarhem?
Jag hoppas det blir hotell, för annars...

Aj.

Jag saknar... Någonting.
Kan inte sätta fingret på vad.
Eller jo... Det kan jag.

Aj.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback