[obetitlad]

Jag ahr en jobbig morgonvana. Då menar jag varken, duscha, kissa eller äta frukost. Inte ens bädda sängen. Morgonvana är kanske fel också. Det infaller lite när det vill. Nej, jag menar de där minutrarna strax innan man går. När man ska kolla att spisen är av. Att kylskåpet är okej. Att dörren är låst. Det ser ju ganska lätt ut, eller hur?

Men nej nej, det är inte så lätt som det verkar. För mig är det mer såhär:
Spisen-kylen-frysen-spisen-kylen-frysen-spisen-kylen-frysen-spisen-kylen-frysen-dörren. Spisen-kylen-frysen-spisen-kylen-frysen-spisen-kylen-frysen-dörren. Dörren. Dörren. Dörren.

Sen kan jag gå... Oftast i alla fall. Annars får jag göra allt igen.
Sånt här berättar jag över en tallrik filmjölk.